Arkiv

 

Rapporten ”Psykiatri i utveckling – en delrapport om Psykiatri 2015”.

 

Psykiatri i utveckling

 

Att förebygga självmord i tunnelbanan

 

Intervju med Pirjo Stråte. Inslaget börjar ca 1 timme och 12 minuter in i programmet.

Så ska självmord förebyggas på Liljeholmsbron

 

SVT Nyheter Stockholm den 27 april 2016

Intervju med Pirjo Stråte

”Nå ut om självmord”

Gruppen som stöttar vill se mer hjälp i samhället

Hur fortsätter man när en närstående tar sitt eget liv?
— Det är viktigt att nå ut och prata om det här, säger diakonen Katarina Lindgren.

Artikel om anhöriggrupp i Skövde

Självklart ska man stanna kvar och ringa 112 om någon har ett rep om halsen och tänker ta sitt liv. Det säger Inger Händestam, ordförande i Spes Östgötakrets.

Hemtjänstpersonal lämnade självmordsbenägen man

Filip var ung och nykär men hade hamnat i en psykisk kris pga sin bipolära sjukdom. På Malmö psykiatri skulle han få vård, och hjälp. Men istället tog han sitt liv. Hur kunde det hända trots alla varningssignaler? Programledare Karin Mattisson granskar fallet och en klinik som länge fått kritik för allvarliga brister.

Uppdrag Granskning om självmord

Självmordsupplysningen har nu upphört eftersom vi startar Självmordslinjen inom kort!
Från och med den 7 oktober kl 14:00, är du eller någon du känner som mår dåligt och går i tankar på att ta sitt liv, välkommen att ringa eller chatta anonymt med våra volontärer.
Tel 90101 eller mind.se
Vi kommer att ha öppet dygnet runt.

Mind

Köp 1 betala för 2

Var en av skyltarna ovanför serveringen, när familjen Strandh i Växjö bjöd in till trädgårdsfest för att samla in pengar till suicidpreventionen. Det blev hela 25 300 kr! Som skänkts till SPES suicidpreventiva verksamhet.

Läs vidare

Uppsatsen belyser ett viktigt område i samhället och inom socialt arbete. Stödet till personer vars anhöriga begått självmord behöver förbättras. I vår uppsats har de nio som vi intervjuat beskrivit vilken slags stöd de fått och vilken slags stöd de efterlyser och hade önskat sig Syftet med studien var att undersöka det stöd efterlevande till personer som begått självmord. Studien är baserad på nio kvalitativa intervjuer med vänner och släktingar. Studien är grundad på Cullbergs kristeori och Dyregrovs teori om copingstrategier. Vi analyserade intervjuer där de efterlevande beskrev det stöd de fått. Studierna visar att de anhöriga upplever en stor brist på stöd från professionella aktörer i samhället. Ett flertal av släktingarna anser att ett sådant stöd är det bästa man kan ge i en situation då en anhörig begått självmord. De nämnde olika former av stöd som de använt sig av för att försöka tackla sin förlust. De flesta intervjupersonerna skulle föredragit en annorlunda respons från familj och samhälle, både när det gäller självmordet och en mer öppen diskussion av företeelsen som sådan. Många efterlyste också en uppsökande verksamhet efter en tid som stöd för dem i deras svåra situation.

”Vi måste våga prata om det” En studie av hur anhöriga upplever efterlevandestödet vid suicid

Sorg tar tid. Det vet Maiellen Stensmark i Karlskrona bättre än de flesta. Tio år efter dotterns självmord har hon skrivit en öppenhjärtig bok om sorgearbetet. – Det behövs medvetandeutveckling, terapi och bred folkbildning för att förebygga självmord. Min förhoppning är att boken med min berättelse ska hjälpa andra och bidra med förståelse och kunskap.

 

Intervju Maiellen Stensmark: ”Terapi, medvetandeutveckling och bred folkbildning krävs för att förebygga självmord”

Fyra personer tar sitt liv varje dag i Sverige. Socialstyrelsens statistik över dödsfall 2014 och helhetsbilden är att antalet självmord är konstant, även om det är en liten minskning det senaste året. Alfred Skogberg från organisationen Suicide zero är med i Nyhetsmorgon och berättar.

Fyra personer tar sitt liv varje dag

statistik1

År 2014 var det 1531 personer som begick självmord. Antalet självmord minskade under 1980- och 1990-talen och har sedan legat relativt konstant under 2000-talet. Dödsfallen i självmord kan jämföras med antalet döda i trafikolyckor, som var 270 år 2014. Det var alltså mer än fem gånger så många som dog genom självmord som i trafiken.

Antalet självmord bland ungdomar upp till 24 år var 177, ungefär samma siffra som 2013 (182).

Självmord är ungefär dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. Hos män är självmord den vanligaste dödsorsaken upp till 44 år.

Siffrorna om antalet självmord år 2014 finns nu tillgängliga i Dodsorsaker 2014

 

Angelica Ekengren har förlorat flera närstående i självmord – men själv inte fått någon hjälp att bearbeta sorgen.

Nu vill hon öppna kriscenter för anhöriga i Borås.

– Jag tror på att samla mycket kunskap och olika människor på ett och samma ställe, säger hon.

Angelica har förlorat flera nära i självmord

En ny bok: ”Såphalka och Lingontuvor. Om att hantera smärta och sorg och om att förebygga självmord” av Maiellen Stensmark.

Boken från Jordmånen förlag, SPES Blekinge, kan beställas genom att maila till blekinge@spes.se och samtidigt sätta in 82 kr (40 kr för boken och 42 kr för portot) på postgiro 60 02 94-3. Kom ihåg att ange namn och adress så att vi vet vem som har betalat.

Om du önskar skänka en gåva till kretsen får du gärna sätta in ett högre, valfritt belopp.

Önskar du skänka en gåva till Riksförbundet SPES är postgironumret 37 07 43-7.

Tillsammans kan vi rädda liv!

 

Hon skriver om sin dotters självmord för att hjälpa andra

 

 

Det är friskt att sörja. Sorg tar tid.

Med goda förutsättningar för ett sorgearbete i lugn och ro kan människan lättare återfinna balansen i livet. Vi i SAMS menar att sorg inte ska betraktas som en sjukdom utan en naturlig reaktion på en svår förlust även då sorgen medför nedsatt arbetsförmåga och ibland total oförmåga att hantera vardagen.

SAMS arbetar för att vi ska bli bättre på att prata om sorg och för att vi bättre ska förstå hur sorg påverkar oss människor.

SAMS arbetar för att underlätta för alla som drabbats av sorg vid en närståendes död.

Vi vill att det införs en möjlighet att sörjande kan få 100 dagar i sorgpeng under en två årsperiod. Detta ska ersätta dagens läkarbesök och långa sjukskrivningsperioder i samband med sorg.

”Föräldrapeng får man när någon föds. Varför inte sorgpeng då någon dör?”

Här redovisas resultatet av vår enkät.

Resultatet av SAMS enkat om sorg 2014

Ulrika Jannert Kallenberg är 4 år när hennes pappa dör. Men ingen berättar hur han dog. Ingen talar om det. Ingen talar om honom. Familjen vill hålla det hemligt att Ulrikas pappa tagit sitt eget liv. Det är först i tonåren som Ulrika börjar få ihop pusselbitarna.

– Min pappa tog livet av sig 1967. Fyra människor dör i självmord varje dag. En del av dem är föräldrar. Jag tror att många barn fortfarande svävar i ovisshet när det gäller en förälders självmord. Jag tror att många barn även i dag möts av en tigande mur när de vill prata om en död förälder. Och jag tror att barn behöver ha båda sina föräldrar närvarande i livet, oavsett om de är levande eller döda, säger Ulrika.

Därför debuterar hon nu med den självbiografiska berättelsen Döden ingen talar om, om hur det är att växa upp som barn till en pappa som tagit sitt liv och att ständigt leva i skuggan av döden, i skuggan av ett självmord.

– Med min bok vill jag öka förståelsen för den utsatthet och sårbarhet som finns hos barn vars förälder tagit sitt liv och jag vill kommunicera med andra människor, andra barn till självmördare – barn som övergivits. Mitt skrivna ord kan kommunicera med dem och kanske ge en gnutta tröst, det hoppas jag. Jag vill i min bok också visa att vuxna måste berätta för barnen. Det är de vuxnas uppgift att hjälpa barnen. Och den döde föräldern måste få lov att ta plats i barnets liv, för alltid, säger Ulrika.

Mitt på dagen den 16 juli 2009 tog hennes man sitt liv. I magen bar Annelie deras gemensamma barn som skulle födas om bara några veckor

När livet vänder – Annelies man tog sitt liv

I nionde klass började problemen för David. Han kände sig yr och snurrig. Att ta sig igenom en text blev svårt. Samtidigt blev han allt tystare och allvarligare. De medicinska undersökningarna gav inget svar på vad som var fel. I perioder mådde han bättre, men varje gång ett kärleksförhållande tog slut mådde David fruktansvärt dåligt. Så dåligt att han tog sitt liv en augustikväll 2011.

Efter sig lämnade David förtvivlade nära anhöriga och goda vänner i ett fullständigt kaos. Familjen var i chock. Det värsta som kunde hända hade skett.

Elisabeth Lindström, Davids mamma, behövde skriva för att överleva. Hon ville sätta ord på sina tankar och känslor och skrev dagbok under det första året som gick. Dagboksanteckningarna har omarbetats till en bok för att kunna vara till stöd och tröst för andra drabbade.

I sorgens famn är en öppenhjärtig berättelse om en mammas första år med en änglason.

Elisabeth Lindström, som nu är verksam i SPES-kretsen i Uppsala berättar: ”Boken kom till som ett led i min sorgbearbetning efter det att vår yngste son David lämnat oss och bygger på mina egna dagboksanteckningar. Månad för månad skriver jag om hur vi försökte överleva. Några tillbakablickar och dikter bryter av i texten.”

befriad

Matti har äntligen bestämt sig.
Han lämnar sina båda söner på dagis och återvänder hem, packar väskan, tar bilen och far iväg mot sommarstugan i de värmländska skogarna. Han vill bli fri. Han vill befria sin familj. Från en född förlorare, från en som bara drar in alla i sitt vemod, tvingar på dem sitt mörker. Han vill följa sin far i spåren.

»Jag har en del egna erfarenheter av självmord och dess konsekvenser. Det finns gott om berättelser om självmördare. Jag har stött på färre om dem som ska leva vidare. De som efter den omedelbara sorgen och ilskan ska ta sig igenom den långa tystnaden och leva sina liv i den där förbannade skuggan.

För mig kom den här berättelsen krypande under ett antal år. Jag tyckte att jag hade någon sorts ansvar att försöka berätta om hur en sådan här process kan se ut.«

 

Den ideella organisationen SPES – som arbetar med självmordsprevention – kan inte längre betala sina räkningar.
Den nekas statsbidrag för sina löpande utgifter.
Länk till artikeln i Aftonbladet

Boken Vår älskade orkade inte leva släpptes den 16 februari 2015 på Grim förlag. I boken delar åtta nära anhöriga till någon eller några som tagit sitt liv generöst med sig av sina tankar, känslor och erfarenheter. Det är en bok med och för anhöriga och tanken är att den ska vara en spegelbild att känna igen sig i och ett stöd när något av det allra värsta som kan hända plötsligt sker. Att känna sorg, saknad och smärta är naturliga och accepterade känslor i samband med att en älskad människa tagit sitt liv, men ett suicid rymmer ofta många fler känslor än så. Det är vanligt att känna även skuld, skam, vrede eller till och med lättnad. Alla dessa känslor, och ännu fler, tar boken upp.

Även två personer som i sina yrkesroller möter både människor som går i självmordstankar och anhöriga till människor som tagit sitt liv – en psykoterapeut och en präst – finns med för att ge sin bild.
Tio gripande historier med syfte att stödja och motverka de tabun som fortfarande finns kring suicid gör Våra älskade orkade inte leva till viktig läsning.
!cid_580ec420a2bee8da629ccaba9236a087@spes

Den ideella organisationen SPES  – som arbetar med självmordsprevention – kan inte längre betala sina räkningar.

Den nekas statsbidrag för sina löpande utgifter.

Slå inte undan benen för de som jobbar mot självmord

Varför tror så många att vi kan skydda oss från allt ont? Går det att hitta ett hopp mitt i den värsta sorgen? Och vad gör vi när skräcken för att den vi älskar ska dö inte längre går att hantera? Det är temat i Marit Sahlströms roman ”Och runt mig faller världen”.

Kan man hitta hopp i den värsta sorgen?

Checklista för politiker för att minska självmorden och självmordsförsöken

Att minska självmorden är en av politikernas viktigaste uppgifter. Men myterna är många och de flesta vet inte vad de kan göra. Här följer en checklista för politiker. Sprid den gärna!

Sätt dig in i myterna kring suicid och inse att de flesta suicid kan förebyggas.

Satsas 18,7 miljoner kronor och suiciden minskar med en person, så är satsningen ekonomiskt försvarbar.

Varje suicid bör undersökas av en samordnad grupp från alla berörda instanser så att lärdomar kan dras.

Kartlägg eventuella hot spots i länet. Sätt upp höga staket där självmord förekommer och gör det fysiskt svårt att ta sitt liv på exempelvis järnvägsövergångar och broar.

Prioritera resurser till skolors elevhälsa. Det bör finnas 1 kurator per 275 – 400 elever. Kuratorerna bör undervisa i evidensbaserad livskunskap, från årskurs ett och under hela skolperioden.

Genomför regelbunden träning i första hjälpen till psykisk hälsa för både skolpersonal, vårdpersonal på äldreboenden och annan personal som möter suicidnära. Bjud regelbundet in experter för att uppdatera personalen med de senaste forskningsrönen.

Eftersom förebyggande åtgärder kräver långsiktighet bör du sträva efter att nå en blocköverskridande överenskommelse med samtliga partier om att prioritera självmordsförebyggande arbete.

Kriscenter med specifik inriktning på självmord och självmordsförsök måste finnas i alla län i Sverige. Personal bör arbeta med att söka upp dem som försökt ta sitt liv samt efterlevande efter att någon tagit sitt liv. Dessa grupper måste få den hjälp och stöd de behöver.

Samarbeta med polisen och se till så att statistiken kring suicid i ditt län är näst intill dagsaktuell. Detta så att kunskap finns om en suicidsmitta har brutit ut bland en speciell grupp, och om en speciell metod används.

Läs Suicide Zeros vice ordförandes bok När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra så att du snabbt får en helhetsbild av hur stort problemet är med självmord och vad vi alla kan göra för att minska självmorden och självmordsförsöken.

Av dig krävs mod, tydlighet, förmågan att tänka långsiktigt och socioekonomiskt klokt.

Texten är hämtad från Suicide Zero