”I Spes mötte jag människor som verkligen förstod”
”Jag heter Marianne Nilsson och vi förlorade vår då 24-årige son Claes i självmord för snart tio år sedan. Tio tunga år, som jag inte önskar att någon människa skulle behöva gå igenom. Claes gav mig en sista värdefull insikt, genom att han kom hem sista veckan, och trots sin depression uttryckte så mycket tankar och känslor. Sista dagen i sitt liv berättade han om mobbning under högstadiet. Det känns som en gåva att han hjälpte mig att förstå det som jag inte kunde förstå. Jag litade alltid fullständigt på honom, och gör det även angående detta. Skuldkänslorna är naturligtvis något jag måste bära med mig varje dag. Jag hamnade därefter själv i en djup depression, och har fått insikt i hur det är att inte vilja leva mer. Jag fick hjälp att överleva genom psykiatrin, och Spes gemenskap var oerhört betydelsefull. Här mötte jag människor som hade samma erfarenheter,…