Ny statistik från Socialstyrelsens dödsorsaksregister visar att 1 385 personer dog i suicid i Sverige under 2025. Det är andra året i rad som antalet minskar något. Men bakom varje siffra finns familjer, vänner och kollegor som lever vidare med förlusten – och de räknas inte i någon statistik.
Under 2025 registrerades 1 385 dödsfall till följd av suicid i Sverige, säkra och osäkra sammantaget. Statistiken publicerades av Socialstyrelsen den 8 september 2026.
Siffran är marginellt lägre än året innan och innebär att antalet minskat två år i rad. Utvecklingen de senaste åren ser ut så här:
Siffran är marginellt lägre än året innan och innebär att antalet minskat två år i rad. Under första halvan av 2020-talet steg antalet suicid stadigt – från 1 505 år 2021 till 1 569 år 2022 och som mest 1 617 år 2023. Sedan dess har utvecklingen vänt: 1 453 under 2024 och nu alltså 1 385.
Att kurvan pekar nedåt är välkommet. Samtidigt betyder 1 385 att nästan fyra människor om dagen tog sitt liv under förra året. Ungefär sju av tio var män. Suicid är fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland unga i Sverige, och i den gruppen minskar inte talen.
Enskilda år ska tolkas försiktigt. Det krävs flera år av samma riktning innan man kan tala om ett trendbrott.
Varje år som siffran sjunker är ett år då fler människor finns kvar. Det är en utveckling vi ser mycket positivt på och med glädje. Men 1 385 betyder fortfarande att nästan fyra personer om dagen tog sitt liv förra året, och att tusentals familjer fick ett besked de aldrig kommer glömma.
Towe Samuelsson, verksamhetschef på Spes
De som blir kvar
För varje person som dör i suicid finns det närstående som lever vidare – föräldrar, syskon, barn, partners, vänner, kollegor, klasskamrater. Uppskattningsvis drabbas omkring 15 000 människor i Sverige varje år av svår sorg efter att någon nära dem tagit sitt liv. Mer än varannan svensk uppger att de känt någon som dött i suicid.
Efterlevande efter suicid är en riskgrupp. Forskning visar att den som mist någon i suicid själv löper förhöjd risk för psykisk och fysisk ohälsa på lång sikt – och för egen suicid. Det gör stödet till efterlevande till en suicidpreventiv insats i sig, inte bara en fråga om omsorg efteråt.
Ändå är stödet ojämnt fördelat över landet. Det beror ofta på var du bor och på om det råkar finnas någon i din kommun som tagit initiativet.
”Statistiken räknar dem som dog. Ingen räknar oss som blev kvar. Det är därför Spes finns – för att den som mist någon inte ska behöva sitta ensam med det, och för att vi vet att det går att bygga ett liv som är värt att leva även efter en sådan förlust.” Towe Samuelsson, verksamhetschef på Spes
Därför finns Spes
Spes finns för alla som mist någon i suicid. Vi driver stödlinje, stödchatt, samtalsträffar på allt fler orter och digitala träffar för den som inte kan eller vill ta sig till en fysisk mötesplats. Allt bärs upp av människor som själva förlorat någon.
Det är där vår kunskap kommer ifrån: från efterlevande, till efterlevande. Att få möta någon som varit där först – som vet att det går att bygga ett levbart liv efter förlusten – är för många det som gör skillnad.
Statistiken talar om dem som dog. Vi finns för dem som blev kvar.
Har du mist någon i suicid? Du är välkommen till oss. Se alla våra stödformer på spes.se/fa-stod eller ring vår stödlinje 020-18 18 00, alla dagar 19–22.