Därför upptäcks adhd hos flickor fyra år senare

Flickor med adhd och autism lär sig tidigt att gömma sina svårigheter – och upptäcks i genomsnitt fyra år senare än pojkar. Lotta Borg Skoglund, docent och överläkare i psykiatri, berättar varför de så ofta syns för sent, vad det kan leda till och vad som kan skydda.

Lotta Borg Skoglund är docent och överläkare i psykiatri vid Uppsala universitet och Karolinska institutet. Hon har skrivit många böcker om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, bland annat Adhd – Från duktig flicka till utbränd kvinna och Adhd på jobbet. Vår medlemstidning Förgätmigej har intervjuat henne om adhd och autism hos flickor och kvinnor.

Vad särskiljer adhd och autism hos pojkar och flickor?

– Vi verkar generellt ha svårare att se de här tillstånden hos flickor, framför allt eftersom flickor på gruppnivå sannolikt mognar lite tidigare när det gäller det sociala. Det kan leda till att de lär sig att härma tidigare i livet och blir bättre på att gömma och maskera sina utmaningar. De förstår ofta att de upplevs som avvikande och försöker hantera det.

– Pojkars hyperaktivitet upptäcks lättare eftersom den oftare stör andra. De kan gå runt i rummet, medan flickorna ofta har ett beteende som andra inte kopplar till NPF på samma sätt. Flickors hyperaktivitet kan till exempel innebära att de pratar mer eller sitter och fipplar med saker, och de upptäcks i genomsnitt fyra år senare. De får oftare diagnosen add, det vill säga den ouppmärksamma formen av adhd, utan lika uttalad hyperaktivitet och impulsivitet.

– Flickor och kvinnor med autism kan också ha andra typer av specialintressen, som vid en första anblick inte kopplas till autism, och de kan uppfattas som ganska sociala. Vi är mer vana vid att leta efter mäns och pojkars uttryck.

– Forskning tyder också på att både omgivning och föräldrar reagerar mer negativt på flickor som har adhd än på pojkar. Vi kanske generellt har en större acceptans för att pojkar avviker lite mer från normen än flickor?

Får flickor diagnosen add trots att de har adhd?

– Vi tror det. Vi gör inte så stor skillnad på adhd och add i dag, eftersom det är samma utredning och samma behandling. Vi ser det som samma diagnos, och man kan ha mer av en add-profil under en del av livet och mer av en adhd-profil under en annan.

– Det är till exempel vanligt att pojkar har mer hyperaktivitet och impulsivitet som barn. När det sedan klingar av är det lätt att tro att det har gått över och att han inte har adhd längre – men ouppmärksamheten kan finnas kvar oförändrad.

Vad kan det få för konsekvenser att flickor får diagnos senare?

– Man förstår kanske inte att man fungerar annorlunda, eller varför. Man jämför sig med andra och kommer till korta. När man misslyckas med saker som andra klarar av kan man få låg självkänsla och en svag självbild. Vi ser också i vår forskning att man under åren innan diagnosen ofta har många andra psykiatriska tillstånd.

Är samsjuklighet vanligare hos flickor än hos pojkar?

– Ja. Enligt forskningen drabbas flickor oftare av ångest, depression, ätstörningar, suicidtankar, suicidförsök och suicid under åren innan de får sin diagnos.

Blir det extra svårt om man har både adhd och autism?

– Det ser man tydligt i forskningen: ett plus ett blir fyra. Man har sällan bara en diagnos, och de kan förstärka varandra och göra livet ännu tyngre än varje diagnos för sig.

Strategier som kan förebygga suicid vid NPF

Vi bad Lotta Borg Skoglund ge några strategier på individnivå:

• Var tydlig mot dina vårdkontakter. Berätta att ditt känsloliv ofta är starkt och att du behöver en strukturerad plan och en krisplan att följa – även om du verkar samlad just nu. Vid adhd och autism är det svårare med det metakognitiva, som att tänka att ”det kommer inte alltid att kännas så här”. Eftersom känslorna ofta är starkare och växlar snabbare kan läget bli akut fort, utan att man egentligen vill ta sitt liv eller skada sig själv.
• Var extra rädd om dina livsstilsfaktorer. De utgör ofta det starkaste skyddet: regelbunden och hälsosam mat, ordentliga sömnrutiner, stor försiktighet med alkohol, människor omkring dig som vet vad du kämpar med, och balans mellan stress, vila och återhämtning. Vardagsstruktur är viktig för alla, men ännu viktigare – och tyvärr svårare att få till – när man har NPF. Ta dig själv på allvar och var rädd om dig.
• För flickor och kvinnor: håll koll på hormonerna. Det finns en koppling mellan ökad suicidrisk och olika hormonella perioder, så det är viktigt att förstå hur hormonerna påverkar just dig.

Är klimakteriet en särskilt sårbar period för kvinnor med NPF?

– Klimakteriet är en sårbar period för många kvinnor, och för kvinnor med NPF verkar den vara längre, komma tidigare och vara svårare. Den medför ökad sårbarhet för ångest och depression, och för vissa fler suicidtankar. Hur det ser ut med suicid vet jag inte, men självrapporterade suicidtankar är vanligare hos kvinnor med NPF än hos andra kvinnor under den här perioden.

– Vi tror att det hänger ihop med att kvinnor med NPF är känsligare för hormonernas effekter på hjärnan. Hjärnan byggs om under klimakteriet – vi ser strukturella förändringar och förändringar i hjärnans form. Det är en stor sak som händer. Bär man redan med sig en nedsatt motståndskraft mot stress och sömnstörningar, som ofta dyker upp under de här åren, verkar man vara extra sårbar för allvarligare symtom som psykisk ohälsa och suicidtankar.

Att åldras med NPF

– Det finns många härliga kvinnor som har fått sin diagnos i vuxen ålder, en del ganska sent. Många av dem jag träffar är oerhört starka, färgstarka personer som har kämpat väldigt mycket i livet. Något som ofta återkommer i deras berättelser är svårigheten att vårda och behålla relationer – det gäller både adhd och autism. Omgivningen har kanske ställt högre krav på dem just för att de är kvinnor, och det har drabbat dem hårt.

– Det är ofta kvinnor som har slagits till marken och rest sig upp, gång på gång. De har en enorm kraft men har också levt ett väldigt hårt liv. Forskningen visar att ett liv med NPF utan diagnos innebär en högre risk för både psykisk och kroppslig ohälsa, eftersom man inte får till livsstilsfaktorerna på samma sätt som andra.

---

Lotta Borg Skoglund Docent och överläkare i psykiatri, 51 år, bor i Stockholm. Aktuell som expert i tv-serien Alla mina bokstäver på SVT Play och med två nya böcker: Hjärnhjälpen, med tips från yrkespersoner som själva har diagnoser, och Female Hormones and ADHD: The Impact on Brain and Body, som bygger på forskningen om hormoners påverkan på adhd och på fem kvinnors berättelser.

Text: Åsa Sohlgren. Foto: Eva Lindblad. Intervjun publicerades först i Förgätmigej nr 3 2026.