Oliver, med sin stora busiga personlighet, tog plats i rummet och han gjorde stort avtryck på alla runt honom. Hans bubblande skratt är det som skapar det största tomrummet i alla de livsrum som han fanns i.
Han var den starkaste kämpe, samtidigt som han var oerhört sårbar och känslig. Hans kärlek till djur och natur delade han med sin passion att spela gitarr, träna amerikansk fotboll och rida – och han drömde om att ta körkort och efter studenten byta riktning för att utbilda sig till undersköterska. Han drömde också om att resa till världens alla hörn, att bilda familj med sin flickvän och skaffa fem barn samt jobba inom vården med ungdomar med epilepsi – drömmar som gjorde att framtiden kändes ljus.
Ofta stannade han upp och vände blicken mot den svarta himmelen för att stilla förundras över stjärnornas mystik. Det är alla dessa stunder som för alltid finns med oss som ett minne av vår vackra son. – Mamma Bettina och Pappa Claes
050223-231115