Spes historia

Spes bildades 1987 då en privatperson, Maryan Fasth, tog initiativet till att starta en förening för dem som har någon närstående som tagit sitt liv. Hon tänkte sig en organisation där en krets människor med liknande bakgrund och svårigheter skulle kunna stödja varandra.

Årtal

1986
Maryan Fasth, som mist sin dotter, kontaktar Hemmets Journal, och söker kontakt med andra efterlevande.

1987
Sjutton personer bildar REST, Riksföreningen för efterlevandes stöd i Stockholm. Maryan Fasth blir interimsordförande. Man beslutar också om ett medlemsblad; Förgät-mig-ej-bladet

1988
Det första årsmötet hålls i Stockholm. Stadgar antas och Maryan Fasth väljs till ordförande.
De första lokala avdelningarna bildas. Professor Hans Åkerberg blir sakkunnig rådgivare, den första stödjande medlemmen.

1989
Byter namn till Spes – Svenska organisationen för Prevention och Efterlevandes Stöd. 150 medlemmar. Landet delas i åtta regioner som alla ska ha sin kontaktperson. Ungdomssektionen bildas.

1990
Första fadderkursen under ledning av Hans Åkerberg. Begreppet ”Spes vänner” införs.

1992
Medlemsträffar och verksamhet i alla regioner.

1993
Spes får 100 000 kr från Allmänna arvsfonden att användas till ungdomsprojekt. I och med detta stärktes ungdomssektionen. Stockholms läns landsting etablerar ett forskningscenter för suicidforskning – NASP, samarbete med Spes startas.

1995
Ny regionindelning, som följer länsgränserna.

1996
Stadgeändring så att regionala föreningar, kretsar, kan bildas. Detta möjliggör att kretsarna kan söka medel från landstingen. Spes inbjuds att medverka i hearing om livskriser som Nationella rådet för självmordsprevention, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och NASP anordnar. Spes inbjuds att medverka i nationell folkhälsokonferens om självmord.

1998
Egen hemsida: www.spes.nu

1999
Spes ändrar namn till Riksorganisationen för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd. Telefonjour för efterlevande startas.

2000
Spes arrangerar den första ljusmanifestationen på Mynttorget i Stockholm, 1700 ljus tändes till minne av de som inte längre finns med oss.
Spes har 700 medlemmar.

2001
Nya anhöriggrupper bildas. Spes medverkar i socialutskottets hearing och uppvaktar socialministern om verksamhetsstöd. Remissyttrande över Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande. Riksdagspartier bjuder in Spes till samtal. Uppvaktar kommun- och landstingsförbunden i samband med ljusmanifestationen på Mynttorget. Medlem i TES (Telefonsjälavården i Sverige). Internationella samarbetet utvidgas.

2002
Startar Nationella hjälplinjen tillsammans med Ananke, Balans, RSMH, ÅSS.

2006
Byter namn till Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd.

2007
Bildar SAMS tillsammans med Spädbarnsfonden, Vimil och VSFB. Gemensam ljusmanifestation får medial uppmärksamhet. Patient-, brukar- och anhörignätverket bildar NSPH.

2012
Spes Ungdom deltar i den internationella suicidpreventionskonferensen i Budapest.

2013
Spes riksförbund börjar etablera sig inom sociala medier och startar successivt flera olika grupper. Inom några år startar Spes även en sida på Facebook, samt en sida på Instagram. Framför allt den slutna Facebookgruppen får ett mycket snabbt ökande medlemsantal.

2014
Den första MHFA – Första hjälpen till psykisk hälsa-utbildningen i NASP´s regi.

Pernilla Larsson Omerov, Karolinska Institutet, lägger fram sin avhandling ”Parents who have lost a son or daughter through suicide : towards improved care and restored psychological health”. Många Spes-medlemmar bidrog till den undersökning som ligger till grund för avhandlingen.

2017
Spes får 1 000 000 kr i verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten vilket innebär att Spes för första gången i sin trettioåriga historia kan anställa personal för att utveckla förbundets viktiga uppgifter med helt nya förutsättningar.

2018
Spes Stockholm tar tillsammans med Mind och Suicide Zero fram Sveriges första stora informationskampanj om självmord; Stör Döden. Ökad exponering av Spes i nationella TV-sändningar.

2019
Spes har nu 1300 medlemmar och samtalsgrupper för efterlevande i tjugo av Sveriges tjugoen län.
Spes är för första gången arrangör av den nationella suicidpreventiva konferensen. 

2020
Spes beviljas projektmedel från Folkhälsomyndigheten för ta fram en gemensam utbildning för samtliga ideellt aktiva inom Spes.
Socialstyrelsen får ett regeringsuppdrag som syftar till att öka kunskapen om suicidprevention och efterlevandestöd, och Spes medverkar i detta arbete.
Coronapandemin innebär att samtalsträffar på flera orter för första gången genomförs på distans via webben.

2021
Nya stadgar och policydokument med namnbyte till Spes – Riksförbundet för SuicidPrevention och EfterlevandeStöd.
Spes ansöker om och beviljas 90-konto.
En grundutbildning för Spes stödpersoner utformas.
Telefonjouren byter namn till Spes stödlinje för efterlevande.
Spes startar en stödchatt.
Spes erbjuder digitala stödträffar i utökad omfattning.
Det första poddavsnittet i Spes podd ”intebaraensiffra” sänds.
Spes får en ny hemsida.

2022
Samtliga Spes stödpersoner genomgår grundutbildningen.
Spes lanserar Survivors of Suicide Loss day i Sverige den 19 november och uppmärksammar samtidigt att Spes fyller 35 år.
Spes får ny logotyp och grafisk profil.

Förbundsordförande
Maryan Fasth 1987 – 1988
Benita Minnbye 1989 – 1992
Vera Lind 1993
Sune Lovén 1994 – 1998
Sven-Olof Marklund 1999 – 2002
Margit Ferm 2003 – 2007
Mariann Åström 2008 – 2009
Sven-Olof Marklund 2010
Gunilla Wahlén 2011 – 2013
Sonny Wåhlstedt 2014 – 2017
Inger Händestam 2018 –

Ur Förgätmigej nr 4/2022