Idag presenterar den statliga utredningen om en översyn av vissa suicidpreventiva frågor, kallad suicidanalysutredningen, sitt slutbetänkande “Livsviktigt lärande – fler vägar till kunskap för att förebygga suicid”. NSPH har som enda civilsamhällesorganisation ingått i utredningens expertgrupp.
Utredningen har haft i uppdrag att analysera och föreslå hur ett nationellt ansvar för breda händelseanalyser vid suicid, så kallade suicidanalyser, kan utformas. Utredningen har även haft i uppdrag att kartlägga efterlevandestöd vid suicid.
– Flera av NSPH:s medlemsorganisationer har länge arbetat med att driva på i den här frågan. Vi välkomnade därför att regeringen valde att tillsätta utredningen och är nu även glada att utredningen lämnat över sitt slutbetänkande till socialminister Jakob Forssmed. Vi ser fram emot att få återkomma med ytterligare synpunkter i vårt kommande remissvar, säger Conny Allaskog, ordförande för NSPH.
NSPH har haft en plats i utredningens expertgrupp och har där representerats av Inger Händestam, som är ordförande för Spes, Riksförbundet för SuicidPrevention och EfterlevandeStöd, och ledamot i NSPH:s nationella styrelse. NSPH har varit den enda civilsamhällesorganisationen i expertgruppen, vilket gjort uppdraget särskilt betydelsefullt.
Ovanligt med utredningar efter suicid idag
Utredningen konstaterar att det är ovanligt att det görs utredningar efter suicid. Cirka 10 procent av de suicid som inträffar i Sverige blir utredda inom hälso- och sjukvården, i enlighet med den så kallade lex Maria-lagstiftningen. Det är vissa verksamheter, framför allt psykiatrisk verksamhet, som är överrepresenterade. Suicidanalysutredningen konstaterar vidare att dessa utredningar sällan involverar fler verksamheter eller samhällsaktörer. Det finns därmed ett behov av ett bredare lärande efter suicid där fler samhällsaktörer, på olika nivåer, bidrar till att öka förståelsen för vad som kan göras för att förebygga och förhindra suicid.
– En av de främsta frågorna för oss i NSPH har varit att fler suicidanalyser behöver genomföras i högre utsträckning. Det är viktigt för att undvika att liknande tragedier upprepas. Vi menar att noggranna utredningar kan bidra till att vi lär oss av det som hänt och på sikt kan förbättra det suicidpreventiva arbetet på både nationell, regional och lokal nivå, säger Inger Händestam, ordförande för Spes och ledamot i NSPH:s nationella styrelse.
För att utveckla det suicidpreventiva lärandet i samhället lämnar utredningen tre övergripande förslag. En nationell utredningsfunktion föreslås inrättas vid Folkhälsomyndigheten med syfte att bidra till samhällets lärande om suicid. Bättre förutsättningar för lex Maria- och lex Sarah-utredningar föreslås skapas genom större möjligheter att utbyta information samt kunskapshöjande uppdrag till Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Slutligen föreslås att en statlig satsning genomförs för att stimulera arbetet med suicidpreventiva analyser i lokal samverkan.
Stora brister i stödet till efterlevande efter suicid
Efterlevande till en person som dött i suicid har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa och egna suicidhandlingar, vilket visar på vikten av ett fungerande stöd. Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga och analysera stödet till efterlevande vid suicid, däremot har de inga direktiv om att lämna förslag kring området. NSPH tycker det är viktigt att efterlevandestödet lyfts fram, men menar att det är olyckligt att utredningen inte haft i uppdrag att lämna konkreta förslag eftersom det är ett område med stora brister idag.
Utredningen konstaterar att tillgången till efterlevandestöd skiljer sig åt över landet, att barns behov av stöd många gånger inte tillgodoses och att ett stort ansvar faller på de drabbade att själva hitta och söka upp det stöd som finns.
– Ansvarsfrågan för efterlevandestödet är ett område där vi vet att det finns stora utmaningar och brister idag, vilket tyvärr får konsekvenser för enskilda individer som blir utan stöd när de förlorat en närstående i suicid, vilket nu också utredningen konstaterar. De pekar bland annat på att det i lag inte finns någon specifik skyldighet för någon aktör att erbjuda stöd efter suicid och att det finns vissa svårigheter för verksamheter att få information om vem som blivit efterlevande vid suicid. Här behövs tydlighet framåt, säger Inger Händestam.
NSPH betonar därför vikten av att fortsätta arbeta för att frågan om stöd till efterlevande inte glöms bort framöver:
– Det finns en oro från vår sida att den kunskap som utredningen genererat genom kartläggningen inte kommer leda till någon reell förändring – och det behövs. Vi på NSPH delar helt utredningen bedömning att efterlevandestödet behöver bli mer likvärdigt över landet och att stödet behöver vara både mer uppsökande och uppföljande, säger Inger Händestam.
Civilsamhället tar ett stort ansvar för det suicidpreventiva arbetet
Det civila samhället tar ett stort ansvar för det suicidpreventiva arbetet och för stödet till efterlevande idag. En synpunkt som lyfts från civilsamhällesorganisationerna själva är att det civila samhället ska kunna komplettera det offentliga, snarare än att kompensera för dess brister. I nuläget finns det många exempel på att förhållandet är det motsatta. Ett exempel är att 40 procent av kommunerna som besvarade enkäten i kartläggningen av efterlevandestöd uppger att de hänvisar stöd efter ett suicid till civilsamhällesaktörer, främst Svenska kyrkan, Suicide Zero och SPES.
– Det är bra att utredningen så tydligt skriver fram vilken betydelsefull roll vi i civilsamhället har för det suicidpreventiva arbetet och inte minst för efterlevandestödet. Våra organisationer kommer givetvis fortsätta ta ett stort ansvar för detta viktiga arbete. Men det kan inte heller vara så att det enbart är vi i civilsamhället som ska ta det här ansvaret – utan här behöver även det offentliga växla upp framöver och ta ett sitt ansvar på alla nivåer, säger Conny Allaskog.
NSPH kommer lämna ett yttrande på suicidanalysutredningens förslag i samband med att betänkandet skickas ut på remiss.
Kontaktpersoner:
Inger Händestam, ordförande SPES och ledamot i NSPH:s styrelse
070-200 24 02, [email protected]
Conny Allaskog, ordförande NSPH
072-145 77 88, [email protected]
Läs mer:
Intervju med NSPH:s representant i utredningen: https://nsph.se/2024/06/12/vi-maste-undvika-att-tragedier-upprepas/
Intervju med Emma Henriksson, särskild utredare: https://nsph.se/2023/05/09/emma-henriksson-om-utredning-av-haverikommission-vid-suicid/
Podd med Emma Henriksson: https://nsph.se/podcast/2024-06-emma-henriksom-om-hur-samhallet-skulle-kunna-lara-sig-mer-av-suicid/
Pressträff, 1/10 kl. 11, i samband med att regeringen tar emot redovisningen av Suicidanalysutredningen. Utredare Emma Henriksson medverkar. https://www.youtube.com/watch?v=VwzqO7OSTes
