Att bli efterlevande som barn
”Barn och unga som har förlorat en förälder i självmord kämpar ofta med frågan varför föräldern tog sitt liv.” Anneli Silvén Hagström är docent i socialt arbete och arbetar som forskare och lektor på Intstitutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Hon planerar i samarbete med Spes att genomföra en utvärdering av två nya stödgruppsverksamheter som startar under 2024. I sina studier undersöker hon vad unga sörjande själva berättar om sina erfarenheter; i forskningsintervjuer med barn från 6 år och uppåt, i chattforum på internet och genom en teaterföreställning. Anneli skriver i vår medlemstidning Förgätmigej nr 4/2023. Som medlem i Spes får du tidningen hem i brevlådan fyra gånger per år. Artikeln och fler smakprov ur tidningen hittar du här på hemsidan.
Hans – en av våra volontärer i Spes stödlinje
Alla som är aktiva i Spes har förlorat någon i suicid. I septembernumret av vår medlemstidning Förgätmigej får vi bland andra möta Hans Petersson som oväntat miste en av sina söner, Henrik, 2018. Henrik skulle fyllt 23 men orken tog slut. Kvar blev familjen och vännerna med alla sina frågor. Numera bemannar Hans Spes stödlinje en gång i månaden från sitt hem i Nyköping och tar emot Förgätmigejs utsända för ett samtal om Henrik och om sorgbearbetning.
”Så närmar du dig en människa i sorg”
Svenskarna tycker det är svårt att finnas där för den som är i sorg, enligt rapporten ”Svenskarna och döden” som tagits fram av begravningskoncernen Fonus. ”En uppriktig, inkännande fråga kan aldrig bli fel”, säger prästen Susanne Skoglund. Enligt Fonus rapport är det fler än varannan person (55 procent) som tycker det är svårt att veta vad de ska säga och hur de ska bete sig runt någon som sörjer. Det är främst de yngre, i åldrarna 16-29 år, som känner att det är svårt. I den åldersgruppen känner sig 70 procent osäkra på hur man ska hantera detta. Komminister Susanne Skoglund är polispräst i Malmö och hon har hållit i utbildningen Bemöta människor i sorg. Läs vidare i Kyrkans Tidning
Psykisk hälsa och suicid i Sverige
I denna rapport sammanställer vi statistik från olika datakällor för att ge en sammanfattande och aktuell lägesbild av psykisk hälsa och suicid, bland barn och vuxna, samt att beskriva utvecklingen under 2000-talet. Resultatet visar att merparten av befolkningen har en god hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande, men att andelen med psykiska besvär ökar och att fler söker vård för psykiatriska tillstånd. Rapporten riktar sig särskilt till personer som har i uppgift att planera eller fatta beslut i frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention på nationell, regional eller kommunal nivå. Läs vidare hos Folkhälsomyndigheten
Obetalda skulder ökar risken för självmord
Obetalda skulder dubblar risken för självmord, visar forskning. En anledning, tror forskare, är att överskuldsatta upplever ett stort stigma. Det råder en stark moralism i Sverige kring att inte betala sina skulder. Många blir ensamma med sina problem och pratar inte med andra om skulden, säger forskaren Yerko Rojas. Men för de som kommer ur sin ekonomiska knipa finns hopp. Att vara i svår ekonomisk knipa kan leda till fatala konsekvenser. Enligt forskning är självmord mer än dubbelt så vanligt bland personer som har obetalda skulder hos Kronofogden. Samtidigt fortsätter svenskarnas skuldberg att växa och är nu över 100 miljarder kronor. Känslor av skam och skuld gör det svårare att söka hjälp. Men sök den hjälp som finns att få! Kontakta din kommunala budget- och skuldrådgivning. De har skyldighet att hjälpa skuldsatta att få en överblick över sin ekonomi och ge praktiska råd. Läs vidare
Högre risk för suicid när ekonomin kraschar
Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa och en förhöjd risk för suicid. Det visar en ny studie från Socialstyrelsen, som presenteras idag. Sambanden är viktiga att känna till för yrkesutövare inom såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten, för att personer i riskzonen lättare ska kunna identifieras och få hjälp. Läs vidare hos Socialstyrelsen Känslor av skam och skuld gör det svårare att söka hjälp. Men sök den hjälp som finns att få! Kontakta din kommunala budget- och skuldrådgivning. De har skyldighet att hjälpa skuldsatta att få en överblick över sin ekonomi och ge praktiska råd.
”Plötsligt insåg jag att det inte fanns någon där att minnas med”
Poeten och artisten Emil Jensen förlorade sin syster och bästa vän Anna i cancer för 17 år sedan. Han har sedan dess berättat om sin sorg både från scenen och i radioetern. Nu har Spes medlemstidning Förgätmigej nått våra medlemmar och i den finns en intervju med och texter av Emil Jensen om hans sorgearbete efter sitt enda syskon och en depression han tror berodde på obearbetad sorg. Samtidigt som hans texter varit till hjälp för andra. – Jag har själv inte erfarenhet av suicid i min närhet men jag har fått väldigt mycket erfarenhet från min publik. Dels från dem som själva blivit hjälpta av mina texter och, till min otroliga glädje, inte tagit de sista stegen. Och från dem som förlorat någon i suicid och som funnit tröst i mina texter. Det räcker med att höra en sådan historia för att känna att jag gjort det jag hoppas…
Lotta utbildar i psykisk livräddning efter systerns död
Hon minns henne främst som glad och sprallig. Hur man egentligen mår är lätt att dölja. Det har gått lite över 20 år sedan Lotta Jensen förlorade sin lillasyster Johanna i suicid – en förlust som ledde till att Lotta idag utbildar i psykisk livräddning. – För att Johannas död inte ska vara helt meningslös vill jag göra något för andra. Innan hon själv drabbades tänkte hon ”det här händer andra, inte oss – vi är ju en helt normal familj”. Men 2002 förändrades allt.
Bli medlem nu!
Som medlem … gör du det möjligt för oss att finnas för fler… blir vi en ännu starkare röst för efterlevande… förebygger du att suicid sker imorgon… får du vår tidning Förgätmigej fyra gånger per år. Bli medlem enkelt här Medlemskapet gäller för kalenderår. Om du blir medlem under oktober – december så gäller medlemskapet även för hela nästa år.
Inger Händestam – Hennes föräldrar tog sina liv, nu vill hon hjälpa andra
När Inger Händestam var 19 år tog hennes mamma sitt liv. Omgivningen reagerade med tystnad och Ingers strategi blev att fly in i sitt arbete. 20 år senare tar även Ingers pappa sitt liv på precis samma sätt och på samma plats som sin fru. Inger är idag förbundsordförande i Spes. Här berättar hon om sin resa och vikten av kunskap, sammanhang och stöd i sorg. Podden Berätta alltid det här görs av Frida Boisen och Tilda Boisen.