SPES egen podd – andra avsnittet ute nu!
Går det att ha ett bra liv där det finns plats för en stor sorg? I senaste avsnittet av podden ”Inte bara en siffra” möter du Björn som berättar om när ett syskon tar sitt liv, om hur traumatiska förluster kan påverka relationer och om att gå från att vara en sörjande bror till en bror med en sorg. Röster från efterlevande är temat i SPES nya podcast ”Inte bara en siffra”. Låter namnet bekant? #intebaraensiffra är en hashtag som togs fram av SPES som motreaktion mot att suicid ofta rapporteras och debatteras i termer av statistik eller kostnader. Med ”Inte bara en siffra” vill vi ge ord och ansikten åt berättelserna bakom siffrorna. Varje berättelse riktar också strålkastarljus på ett av våra stora samhällsproblem. Finns där poddar finns, eller så kan du klicka här för att lyssna.
Kunskapen om immunpsykiatriska tillstånd behöver stärkas
”En dag i augusti 2013, efter en streptokockinfektion, försvann min då treåriga son plötsligt in i ett krigsfält av demoner och neuropsykiatriska symptom och jag kunde inte ta mig dit. Jag kunde inte rädda honom.” skriver Katrin Pettersson, ordförande i Förbundet Sane, i vår medlemstidning Förgätmigej. Läs artikeln i pdf:
Trubbiga lagar ökar riskerna för självmord
Hög självmordsrisk efter förvar av berusade i polisarrest. Medicinsk bedömning och kontakt med närstående kan rädda liv. Aron avled genom självmord förra året. Nu skriver hans pappa och fem andra sakkunniga på området om problemen med hur lob, lagen om omhändertagande av berusade, tillämpas. Polisen har i uppdrag att avgöra vårdbehov, men saknar medicinsk kompetens för att bedöma de som tas i förvar. Lördagen den 18 december 2021 festade Aron med kompisar. Han blev redlöst berusad och omhändertogs av polisen för tillnyktring. Efter knappt sex timmars förvar släpptes Aron ut. Enligt polisens bedömning var han rejält bakfull men kunde stå på benen och ansågs därför förmögen att ta hand om sig själv. Polisen frågade om närstående skulle kontaktas, men Aron nekade till det. En timme senare hade han tagit sitt liv. Fallet Aron belyser brister med tillämpningen av Lagen om omhändertagande av berusade, (LOB, 1976:511)[1] och svårigheter med sekretesslagen (2009:400)[2].…
Forskning om suicidalitet ur ett olycksfallsperspektiv
Resultaten har visat att de akuta suicidala episoderna kännetecknades av att en kompetent individ tillfälligt blev överväldigad och tappade kontrollen samt att tillgängligheten av en suicidal metod snarare än avsikten att dö spelade större roll. Genom denna modell kan man beakta vilka situationer som ökar risk för suicidhandlingar och hur man kan göra våra sammanhang och miljöer tryggare. Detta perspektiv kan också minska känslan av skam och skuld hos den drabbade. Anna Maria Nilsson är huvudförfattare till forskningsartikeln ”Application of an accident approach to the study of acute suicidal episodes through repeated in-depth interviews” publicerad i tidskriften Death studies 11/1-22. I hennes forskning studeras suicidalitet ut ett olycksfallsperspektiv. Modellen kallas SCREAM (Suicidal Cognitions’ Reliability and Error Analysis Method). Forskningsartikeln
Resan tillbaka till livet
Julia Pivén och hennes mamma Johanna Pivén skriver om Julias självmordsförsök och om sin relation. ”Om min egna mamma inte kunde tro mig, vem skulle då någonsin tro mig? När jag försökte ta livet av mig, så var det under en lång vistelse på psykiatrisk slutenavdelning. Personalen mobbade mig, kallade mig öknamn och hotade med att göra saker mot mig på natten. I efterhand har det även kommit fram att jag var i psykos vilket personalen inte hade lagt märke till. Jag visste inte om jag någonsin skulle komma ut. Det var tortyr.” I septembernumret av vår medlemstidning Förgätmigej finns artikeln med, men du kan läsa artikeln redan nu här Vår medlemstidning kommer ut fyra gånger per år och om du blir medlem får du den direkt hem i brevlådan. Bli medlem idag och stöd vårt arbete för ett suicidfritt Sverige och för ett utvecklat efterlevandestöd.
1 505 suicid i Sverige år 2021
Under år 2021 tog 1505 personer sitt liv i Sverige. Av dessa var två tredjedelar män och en tredjedel kvinnor. I genomsnitt avlider cirka 29 personer i veckan genom självmord, eller drygt fyra per dag. Detta kan jämföras med antalet döda i trafikolyckor, som var 210 år 2021. Det var alltså drygt sju gånger så många som avled genom självmord som i trafiken. Statistiken utgår från det svenska dödsorsaksregistret och inkluderar både säkert konstaterade och osäkra suicid. De allra flesta som tar sitt liv har en pågående depression eller någon annan form av psykisk ohälsa, tillstånd som ibland är oupptäckta. Ibland används begreppet psykologisk olyckshändelse om självmord. Då betraktas självmordet som en följd av olika händelser, fysiska eller psykiska, som blir alltför belastande. Att betrakta självmord som psykologiska olycksfall bidrar till att minska den skam som ofta fortfarande finns omkring suicid. Perspektivet psykologiska olycksfall tydliggör också att suicid är något som…
Doktorsavhandling: Suicide Risk factors and health care utilization in individuals with suicidal behavior
Varje år dör mer än 700 000 personer i världen i suicid, varav ungefär 1 500 i Sverige, inräknat både säkra och s.k. osäkra suicid. Att en person tar sitt liv är en personlig tragedi och representerar dessutom en omfattande samhällelig förlust. Det är känt från studier från bland annat USA att personer som senare dör i suicid ofta har haft någon form av kontakt med vården i nära anslutning till dödsfallet. Det indikerar att vården har potential att utgöra är en viktig kontaktyta för suicidprevention. Flera studier har undersökt risken för suicid upp till 5 år efter ett suicidförsök, men endast ett fåtal studier har undersökt risken för suicid och överdödlighet (jämfört med normalbefolkningen) i suicidunder längre uppföljningstider, dvs 20 år eller längre. Utöver det är kunskapen bristande kring eventuell överdödlighet hos subgrupper av personer som gör suicidförsök, nämligen de som:1: gör upprepade suicidförsök2: gör våldsamma suicidförsök3: har hög…
Att må bra som pensionär
Att må dåligt ses ofta som en naturlig del av åldrandet. Men så ska det inte behöva vara. Möt Ewa, Monica, Yngve, Birgit, Shahla och Staffan i Minds må bra-guide och lär dig mer om psykiska besvär som är vanliga när du blir äldre. Läs vidare på Minds webbplats
Lättare för fler att lära sig om suicid
En webbaserad utbildning som ger ökad kunskap för att minska antal självmord och självmordsförsök För att förebygga suicid, och därmed rädda liv, behöver fler uppmärksamma, reagera och agera. Därför har Region Skånes webbkurser SPiSS (Suicidprevention i svensk sjukvård) uppdaterats och anpassats till verksamheter även utanför sjukvård. Under snart tio år har SPiSS ständigt utvecklats och nya fokus och teman har tillkommit. Nu har Region Skåne tillsammans med Skånes kommuner och idéburna verksamheter uppdaterat SPiSS:s webbkurser. Dessa är nu bättre anpassade till verksamheter utanför sjukvård så att alla, som arbetar nära människor i utsatta situationer. Så att fler kan få kunskap i att upptäcka, möta och förstå självmordsnära människor och hjälpa dem att hitta alternativ till självmord. Utbildningen är tillgänglig för alla intresserade via Regions Skånes webbplats.
Ett steg i taget
”Det är så mycket jag vill berätta. Om vardagen som höll i mig så att jag inte föll rakt ner i kaos. Om livet som tog mig med när jag inte kunde ta ett enda steg. Och om honom som sjöng mig tillbaka till livet.” Så skriver Anna Widerberg vars livspartner tog sitt liv för tolv år sedan. Läs hela hennes krönika här
