Fem råd för att prata med barn och unga om suicid
Barn och unga som förlorar närstående i suicid förlorar ofta trygghet och hopp. Vad kan du som vuxen göra för att vara ett stöd? Här kan du ta del av några handfasta tips från Somaya Ghanem, kurator och samordnare på Bris. Fem råd för att prata med barn och unga om suicid Barn och unga som förlorar närstående i suicid förlorar ofta trygghet och hopp. Vad kan du som vuxen göra för att vara ett stöd? Här följer några handfasta tips från Somaya Ghanem, kurator och samordnare på Bris: Var konkret och ärlig Hur barn förstår dödsfallet varierar med ålder och mognad. Alla barn har dock rätt till information för att förstå det som hänt. Utan information är risken större att barnet får en felaktig bild av dödsfallet, vilket kan försvåra för barnet att hantera och bearbeta situatio- nen. Ge tydlig och konkret information utan att gå in på detaljer. Prata om suicid…
”Du fick aldrig lära känna mig, mamma.”
De säger att det var en solig majdag när jag akut hämtades av min dagmamma. Den dagen du tog ditt liv. Jag skulle snart fylla fyra, och jag var helt omedveten om att jag precis hade förlorat min mamma för alltid.” Så inleder Adam Mahmoud ett brev till sin mamma 14 år efter hon dog. Adam hann bli 15 år innan han fick veta att hans mamma dog i självmord. Han har fått lära känna sin mamma genom andra, som hennes äldsta son. Nu är han 18 år och skriver: ”Du fick aldrig lära känna mig, mamma. Och det har hänt en del sedan vi senast träffades. När jag var yngre höll jag på med en del sporter: fotboll, taekwondo och gymnastik, men jag fastnade inte riktigt för någon av dem. Just nu gymmar jag som nästan alla killar i min ålder, och det går väldigt bra. Jag går på…
”I Spes insåg jag att jag inte är ensam i detta svåra”
Katrin Thorsell skriver om första julen efter att sonen Simon dog. Hon fick dödsbeskedet den 20 december 2014 efter att han varit borta i tre veckor. ”Jag minns beskedet som igår, Simon är hittad, han är död, han har tagit sitt liv. Först tänkte jag – vad bra nu är han hittad då kommer han hem snart. Det tog tre dagar innan jag förstod att Simon aldrig mer kommer hem igen. Det blev julhelg, vi gjorde inte mycket, orken fanns inte. Vi satt hemma, gjorde ingenting, TV:n var på men ingen tittade. Vi pratade och pratade, försökte lägga pusselbitar om Simons liv. Att Simon hade mått dåligt länge det visste vi, vårdcentralen/ psykiatrin var inblandad, vi hade larmat hundratals gånger, Simon hade även gjort några försök tidigare men nu var han borta för alltid.” Hela Katrins krönika finns i vår medlemstidning Förgätmigej nr 4/2023. Som medlem i Spes får du tidningen hem…
När Guns son dog förvånades hon över att alla träd stod kvar
Gun Bylund, 78, bor i en liten by fyra mil utanför Östersund med sin man och med ett revymuseum på tomten. Hon har spelat revy i 50 år, turnerat och har haft ett fantastiskt liv. När hon förlorade sin son i suicid blev hon förvånad över att alla träd stod kvar utanför fönstret trots att allt hade rasat. Gun kände att allt hade tagit slut. Men hennes tre döttrar är lika kvar som träden och Gun har hittat tillbaka till livet. Kan du berätta om din förlust? – Min son Lennart tog mycket oväntat sitt liv 2017 när han var 53 år gammal. Det var en sådan otänkbar situation som jag aldrig hade tänkt att jag skulle kunna hamna i. Han var så mammig och kan inte ha varit medveten om vad han gjorde. Så ofattbart. Jag trodde inte att jag skulle överleva men det har jag gjort genom att…
Suicidbubblan – Kritiskt läge
Digital föreläsning av Leif Svanlund, Spes, i samarbete med Sensus Stockholm. Föreläsningen går att se i efterhand. Länk till föreläsningen
Medierapportering av självmord
WHO lanserade 2023 omarbetat stödmaterial om ansvarsfull medierapportering av självmord. Den fjärde upplagan av Preventing suicide: A resource for media professionals har tagits fram i samarbete med International Association for Suicide Prevention (IASP) och summerar rådande evidens rörande medierapportering och dess inverkan på självmord. Den tillhandahåller praktisk vägledning för yrkesverksamma inom media om hur de på ett ansvarsfullt sätt kan rapportera om självmord. ”Ansvarsfull mediebevakning av självmord är ett viktigt verktyg i våra gemensamma insatser för självmordsförebyggande. Genom att använda denna resurs kan medieprofessionella hjälpa till att minimera imiterande beteenden genom korrekt, lämplig och empatisk rapportering om självmord och uppmuntra människor att söka livsviktig hjälp” Alexandra Fleischmann, WHO.
Älskad och saknad
Ludvig, Kevin, Fanny, Benjamin och Manfred tog sitt liv. Kvar finns mammor, pappor, syskon och vänner som försöker leva vidare i tomheten av sina älskade – men som också hoppas att deras död inte var förgäves, att den ska ge ringar på vattnet. Att vi ska våga fråga och störa döden. Nu lyfter SVT Nyheter vikten av att prata och skriva om suicid. Att det kan verka suicidpreventivt. ”Under förra året omkom 227 personer i trafikolyckor på Sveriges vägar. Samma år tog 1 254 personer sitt liv. Men trots att självmord är den vanligaste yttre dödsorsaken (enligt socialstyrelsens definition ingår här bland annat trafikolyckor, drunkningar och dödligt våld) i samhället, är de här dödsfallen inte lika synliga i medier som exempelvis dödsfall i trafiken. Genom vår rapportering den här veckan vill vi syna den vård som ges unga personer som mår dåligt. Vi hoppas att vår granskning ska leda till…
Myndigheter har svårt att hantera sorgedrabbade
Människor som drabbas av sorg får inte rätt hjälp från sjukvården och Försäkringskassan. En enkät bland SAMS medlemsföreningar visar att de ofta upplever att de inte passar in i myndigheternas modell för hjälpbehövande. SAMS vill i stället se en flexibel sjukskrivning för sorgedrabbade. När en anhörig dör alldeles för tidigt drabbas vi av sorg. Sorgen påverkar oss på djupet och kan omöjliggöra arbete under kortare eller längre tid. När den efterlevande söker hjälp är det i första hand i form av stöd och behandling hos sjukvården. Därefter beslutar Försäkringskassan om rätt till sjukersättning. En enkät som SAMS skickat ut till sina medlemsorganisationer visar på ett stort missnöje med myndigheternas hantering och bemötande av sorgedrabbade. SAMS oroas av resultatet. – Det är tydligt att både sjukvården och Försäkringskassan har svårt att hantera människor som drabbas av sorg. De är inte sjuka, sorg är ingen sjukdom, men arbetsförmågan finns inte där längre.…
Att bli efterlevande som barn
”Barn och unga som har förlorat en förälder i självmord kämpar ofta med frågan varför föräldern tog sitt liv.” Anneli Silvén Hagström är docent i socialt arbete och arbetar som forskare och lektor på Intstitutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Hon planerar i samarbete med Spes att genomföra en utvärdering av två nya stödgruppsverksamheter som startar under 2024. I sina studier undersöker hon vad unga sörjande själva berättar om sina erfarenheter; i forskningsintervjuer med barn från 6 år och uppåt, i chattforum på internet och genom en teaterföreställning. Anneli skriver i vår medlemstidning Förgätmigej nr 4/2023. Som medlem i Spes får du tidningen hem i brevlådan fyra gånger per år. Artikeln och fler smakprov ur tidningen hittar du här på hemsidan.
Hans – en av våra volontärer i Spes stödlinje
Alla som är aktiva i Spes har förlorat någon i suicid. I septembernumret av vår medlemstidning Förgätmigej får vi bland andra möta Hans Petersson som oväntat miste en av sina söner, Henrik, 2018. Henrik skulle fyllt 23 men orken tog slut. Kvar blev familjen och vännerna med alla sina frågor. Numera bemannar Hans Spes stödlinje en gång i månaden från sitt hem i Nyköping och tar emot Förgätmigejs utsända för ett samtal om Henrik och om sorgbearbetning.