”Ingen kan hjälpa mig, mamma”, sa Helena
Andra delen i Jonas Gardells artikelserie ”Egentligen vill jag kanske inte dö”. I artikeln möter vi Camilla som förlorade sin dotter Helena som var bisexuell. Regnbågsfonden och Spes gör ett gemensamt projekt för att belysa HBTQ-personers utsatthet och bättre stödja efterlevande. Bidra gärna med en gåva. För insamlade medel kommer Spes bland annat att arrangera stödinsatser för målgruppen. Såsom samtalsgrupper och stödhelger. Ditt bidrag kommer att göra skillnad. Varmt tack för att du är med och bryter tystnaden!
Vi måste prata om självmord och hbtq
Hbtq-personer är överrepresenterade när det kommer till suicid, och deras överlevande anhöriga är överrepresenterade när det kommer till sorg. I artikelserien ”Egentligen vill jag kanske inte dö” berättar Jonas Gardell om dem. Det här är del 1. Läs serien i Expressen
”Du behöver inte förstå allt”
Edward Summanen är socionom och genusvetare med vidareutbildning kring suicidprevention och psykisk hälsa. Han har arbetat med transfrågor sedan 2008, bland annat på RFSL och RFSL Ungdom. Nu är han projektledare på förbundet Transammans och aktuell med boken Trans – fakta, forskning och erfarenheter. Studier i Sverige visar att det är sex gånger vanligare att ha vårdats för ett suicidförsök som transperson jämfört med cispersoner, det vill säga personer som inte är trans. Nästa nummer av vår medlemstidning Förgätmigej har regnbågstema. Det innehåller bland annat en intervju med Edward Summanen är projektledare för Starka Tillsammans som drivs av Transammans – förbundet för transpersoner och närstående. – ”Enligt transammans.se hjälper ni företag, organisationer och ledare att bli mer inkluderande i transfrågor. Kan du ge några konkreta exempel på vad cispersoner och arbetsplatser kan göra för att vara inkluderande?” – ”Absolut! Det beror såklart delvis på vilken arbetsplats vi talar om. Det…
Familjen tog bort Pride-flaggorna från Marias grav
Ur Jonas Gardells artikel: ” Som när Benjamin i ”Torka aldrig tårar utan handskar” av Rasmus föräldrar nekas att komma på Rasmus begravning: ”Du måste ändå förstå att det inte skulle bli någon värdig begravning utan ett bögspektakel.” Som regnbågsflaggor vid en gravsten. ”Det här är ingen jävla cirkus.”” Tredje delen i Jonas Gardells artikelserie ”Egentligen vill jag kanske inte dö”. Regnbågsfonden och Spes gör ett gemensamt projekt för att belysa HBTQ-personers utsatthet och bättre stödja efterlevande. Bidra gärna med en gåva. För insamlade medel kommer Spes bland annat att arrangera stödinsatser för målgruppen. Såsom samtalsgrupper och stödhelger. Ditt bidrag kommer att göra skillnad. Varmt tack för att du är med och bryter tystnaden!
Spes Stockholms podd – Vi som blev kvar
I det andra avsnittet berättar Spes Stockholms ordförande Pirjo Stråte om sin son Johan och om hur hon tillsammans med andra ideellt engagerade efterlevande under många år utvecklat Spes Stockholms verksamhet. Du hittar podden på Spes Stockholms hemsida
Stöd för att möta självmordsnära personer
Socialstyrelsen har nu tagit fram webbutbildningen Förebygga suicid – om bemötande i socialtjänsten. Utbildningen vänder sig till alla som arbetar inom socialtjänsten, både utförare, handläggare och chefer. Den består av texter, filmer och ljudfiler. Läs mer och gå utbildningen hos Socialstyrelsen Mer om suicid och suicidprevention på Kunskapsguiden På Kunskapsguidens tema om suicid och suicidprevention hittar du fördjupad information inom området. Där finns också publikationer, webbutbildningar och poddar som är ett stöd för dig som arbetar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården, så att du kan använda bästa tillgängliga kunskap och få kompetensutveckling inom området. Temat Suicid och suicidprevention
Stödfolder för dig som mist
”Sorgen efter den som inte orkade leva” är ett närståendehäfte till den som mist en person i självmord. Sorgen efter självmord är ofta mer komplicerad än annan sorg och kan kännas omöjlig att ta sig igenom. Häftet ger kunskap och vägledning som ökar förståelsen för sorgens natur och underlättar sorgearbetet. Författat av Ullakarin Nyberg, suicidforskare och psykiater. Framtaget av Betaniastiftelsen med stöd från Folkhälsomyndigheten. SPES har bidragit med sakkunskap i framtagandet. Foldern syftar till att ge förståelse för suicid som fenomen, förklarar vad som händer i samband med dödsfall i självmord och beskriver vanliga reaktioner och frågor som kan väckas i sorgen. Du finner här även en del lästips och information om relevanta stödresurser. Praktiska så väl som existentiella. Foldern finns tillgänglig både digitalt och i tryck och är tänkt att kunna delas ut av personer och verksamheter som kommer i kontakt med efterlevande. Den kommer framöver finnas tillgänglig på…
Psykisk hälsa och suicidprevention
Överenskommelse om psykisk hälsa och suicidprevention 2023 SKR och staten har enats om att fortsätta arbetet kring psykisk hälsa och suicidprevention. ”Insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2023” ska möjliggöra fortsatt utveckling inom området. SKR och staten har sedan 2012 gemensamt bedrivit ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla insatserna inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Även om en positiv utveckling skett över tid har nya utmaningar inom området tillkommit. Dessa utmaningar behöver adresseras genom ett strategiskt, långsiktigt och samordnat utvecklingsarbete som omfattar såväl folkhälsopolitiska insatser som hälso- och sjukvård och socialtjänst. Parterna är därför överens om att det utvecklingsarbete som har bedrivits inom området behöver fortsätta. Läs vidare hos Sveriges Kommuner och Regioner
Behandling kan minska självmord bland unga
Läkemedel som litium och klozapin, men också elbehandling kan minska risken att tonårspojkar med psykisk sjukdom begår självmord. Det visar en studie som jämfört behandlingar i svenska regioner. Varje år begår 800 000 människor självmord i världen. Bland tonåringar och unga vuxna är självmord den ledande dödsorsaken. Upp till 90 procent av ungdomar som tar sina liv lider av svår psykisk sjukdom, till exempel svåra depressionstillstånd, bipolära sjukdomar och schizofreni. Sjukdomarna kan behandlas med elbehandling, ECT, och läkemedlen klozapin och litium. Tidigare studier har visat att dessa behandlingar kan minska risken för självmord hos vuxna. Det har däremot varit oklart om de även kan förhindra självmord hos ungdomar, men i en ny studie har forskare vid Karolinska institutet undersökt detta. – Vi har undersökt om regional överdödlighet i självmord hos 15- till 19-åringar var korrelerat med användning av ECT, litium och klozapin bland unga, säger forskaren Adrian Desai Boström vid…
När sonen Mikael tog sitt liv blev det tyst: ”Samtalsgruppen blev räddningen för oss”
När sonen Mikael tog sitt liv lämnade två poliser dödsbudet. Sedan lämnades de ensamma. Björn och Erja Andersson från Norrköping fick på egen hand söka stöd och hjälp. – Jag tycker att anhöriga automatiskt skulle få vårdinsatser och att någon tar kontakt i hemmet, säger Björn Andersson. Läs mer och se inslaget hos SVT Nyheter